som det ser ut nu vill jag bara flytta, flytta till stockholm, san fransisco eller göteborg med min erik. erik är den bästa killen jag vet, och en av mina absolut bästa vänner. men först ska vi, tillsammans, invandra till norge, tjäna pengar i mängder och sedan fly landet. usa, älskade usa. längtar efter staterna!

tills dess skall jag göra ett försök till att inte, (INTE) klaga på allt som jag upplever försöker förstöra mitt liv.

nu skall jag baka muffins och ringa min bästis alexandra, för att sedan brumma iväg till torp och hämta min erik.

puss på er

folk hittar nog inte hit längre, skönt. då kan jag skriva om vad jag vill, dvs. hur jag torterar min man om nätterna i en 90 säng, mina psykiska tankar angående huruvida jag hatar folk i min närhet som inte tycker detsamma som jag, plus att jag inte behöver tänka över det jag skriver.

nu är det ju så att jag i själva verket tänker på vad jag skriver, annars hade ni förmdoligen förväxlat mig med en psykopat. JAG ÄR FÖRVIRRAD nu  i väntans tider. jag vill ha nått nått nått.. vet inte vad.

jaaa, så är det. imorgon skall jag hursomhelst på kräftis och det vill jag ha, en kräftis. det är bra! vi kommer förmoligen konsumera alkohol i stora mängder och sluta med att alla pratar hejvilt i mun på varandra och säger exakt det dem tycker. dem studerna värderar jag högt, äntligen kan folk öppna käften och säga det dem vill ha sagt länge utan att ha agerat. det är nog skillnaden mellan mig och mina vänner och andra tjejkompisar, tillskillnad talar vi högt och brett om varandras svagheter och om känsliga ämnen som andra gärna sopar under mattan, i hopp om ett långvarigt lugn utan tjafs som de så fint kallar äkta vänskap. pytsan. man ska säga emot varandra, det har vi alltid gjort, och kanske därav alla rykten som säger att vi jämt är osams. jag och mina vänner. jag uppskattar folk som är uppriktiga.

jag ska fräscha till mig nu, för här blir inget gjort förutom att skriva bibeln om hur jag tycker att folk ska vara. ingen bryr sig fördmoligen. eller så kastade jag upp det i nyllet på någon. hoppas på det senare alternativet.
L

Rullgardinernas ögonlock är stängda alldeles för länge nuförtiden, iochmed mitt ekande, tomma schema finns inga måsten, krav eller tider att följa. Triva jag? Borde jag trivas? Kanske en av de studenter som klagat mest över skolans alltför korta koppel, deras sätt att få en att känna sig dålig, respetive bra som ingen annan. De som får en att nudda botten lika fort som de för upp en på rosa moln. På noll-tid. 

Plötsligt känns det som jag saknar alla måsten och krav, jag har ingenting att göra. Jag sover, hela tiden. Är det något fel på mig? Är det sant, att man blir tröttare desto mer man sover? Jag vet inte..

Imorgon skall jag boka flygbiljetter till USA, är på tok för tidigt ute men då har jag ett specifikt datum att längta efter. Det vill jag ha, något att längta efter.

Tro inte att jag är bitter, jag har bara tråkigt på dagarna.
L

Sommaren är slut vilket känns sorgset, samtidigt som det känts som den varit det i hela två månader. Har inte orkat skriva här, jobbat-solat-legat i sängen med en kudde tryckt över ansiktet-gråtit floder över cancer-älskat-konsumerat alkohol-smidit planer.

Det blir nog bra. Ska nog börja skriva lite igen. Nu när hösten ändå är här.

L