Ingen dans på rosor inte.

Allt eftersom tiden går inser jag att jag alltmer klagar över mina ostabila ekonomi, som aldrig tycks rycka upp sig. Detta pågrund av en och samma orsak, nämnligen: jag jobbar alldeles för lite nuförtiden, och då jag väl gör det - tja, då tjänar jag i klass med en ideellt arbetande kvinna, vilket jag inte vill göra! Jag vill ha pengar, I MASSOR! Andra orsaken är att har en tendens att gång på gång invistera i alltför onödiga saker som jag egentligen inte alls vill ha. Varför? Jag vet inte..

Och vad säger man, inte har någon klok själ någonsin påstått att samhällsprogramet är en dans på rosor, men just nu är det verkligen i-n-t-e trevligt. Lärarna hetsar, vilket jag har fullt förståelse för iochmed att deras jobb går ut på att lära ut saker, och får de inte resultat i form utav inlämnade arbeten blir dem ilska. Så härmed sväljer jag min stolthet och medger att jag står mer på deras sida än min egen. Men nu är det ju så att det finns på tok för många saker som lockar hundratals gånger mer än skolan. Det är ju faktiskt så, trots allt, att jag är en njutningsmänniska vars kärlek till plugg ligger på noll. I alla fall just nu, då februari med dess tråkiga väder tränger in innanför huden på en och får en att känna sig totalt värdelös.

Men nog för att skolan inte är särskilt lockande så är det huruvida man än vrider och vänder på det en trygghet. En trygghet att alltid ha någonstans att gå, i sommar och till hösten vet jag inte vart jag går eller tar vägen. Alla mina utlämnade CV tycks ju inte ha varit til någon större hjälp. Världen är i kris, och det märks..

..för jag är med där.

/L

Rosa oktober


Efter ett misslyckat försök att få mina naglar i någorlunda skick i fredags eftermiddag, var jag efter denna tragiska incident tvungen att springa in en snabbis på Lindex för att köpa acciton. Tro mig, att heta Linn Andersson och måla högerhanden med vänstern är en konst som förblir alldeles för avancerad för min del. Konstaterat och slutdiskuterat. Hursomhelst, då jag stod och svettades i min burriga stickade halsduk i en kö fylld av griniga mammor vars ungar inte verkade trivas at all, fick jag syn på en stor burk fylld av rosa band. Då det var min tur frågade kassörskan med en vänlig röst om jag i samband med köpet ville skänka ett bidrag till cancerfondens kampanj - Rosa bandet, vilket var en självklarhet. Sedan kom jag underfund med vilket briljant idé att få människor att skänka lite pengar på. Många har så mycket annat att tänka på i det vardagliga livet att man inte ens hinner skänka en tanke åt att man faktiskt kan bidra. Tiden tycks inte riktigt räcka till med allt vi egentligen vill åstadkomma, såsom i det här läget, något så viktigt som att föra forskningen framåt genom att bara skänka en liten slant. Men genom att lägga fram möjligheten mitt framför ögonen på folk får det förmodligen inte många till att säga nej. Det är lättvindigt och får en att känna sig delaktig, dessutom får man ett sött rosa band som en symbol att man deltagit i kampanjen. Och låt mig vara oförskämd, vem kan med att tacka nej?


I år är det sjunde året cancerfonden driver kampanjen Rosa bandet. Tillsammans med föreningar, företag och privatpersoner samlar de in pengar till forskningen kring bröstcancer. Syftet med kampanjen är också att skapa lärdom och medvetenhet om denna sort av cancer som idag är den vanligaste cancern bland kvinnor. Varje år ställs 7000 kvinnor inför bröstcancerdiagnoser bara i Sverige. Vill du vara med och föra forskningen framåt genom ett bidrag, litet som stort, finns följande möjligheter:


  • Handla på Rosa lördag 25oktober, där diverse olika butiker erbjuder extra priser på utvalda produkter, där en stor del av intäkterna går till cancerfonden.
  • Se Rosa Bandet galan 28 oktober på tv3 och ring in ett bidrag
  • SMS:a ROSA till 72900 och skänk 50kr till Rosa Bandet-kampanjen
  • ..eller köp ett rosa band på Lindex för 20kr och dekorera din vinterjacka i vinter!


/ L


RSS 2.0