Ni vet hur det är, böckerna är framme och uppslagna.. Wordsidan ligger på aktivitetsfältet likaså google, och ! Sen händer inget mer. Det typiska " ja ska bara" uppenbarar sig och böckerna får vänta ett tag till. Helt plötsligt verkar det till och med roligare att städa än att googla fram vad de ortodoxa judarna åt under 1800-talet.  Jaa, för att inte tala om räkningarna, de betalar ju inte sig själva. Liksom tvätten som varken viker sig eller traskar in i garderoben. Och senast igår påpekades att om Alexandra inte dammsuger hallen i sin lägenhet inom en snar framtid börjar man snart tro att det är en grusgång.

 För att inte tala om vädret, när hade vi senast besök av solen och den milda vårluften? Ni vet ju hur det är med vädret.. Det kan snöa ända in i april och växlar titt som tätt ( Julen varar ända fram till Påsk´a) så det gäller ju att passa på dom få dagarna som skänker lite vårkänsla och får oss trötta tonåringar att återfå lite utav endorfinintaget, för att vi ska härda fram till nästa lov och lediga dagar. Jag tror att alla som suttit i skolbänken eller på något vis har ett ansvarstagande förstår vad jag syftar på.

Problemet är bara , hur förklarar jag för Anders, Kristin, Anette eller någon utav mina andra chefer att det finns en massa viktigare saker att prioritera som händer i nuet än att lämna in en rapport som återberättar om vad som hände för 100 år sedan. Eller räkna 10 matteuppgifter och lämna in om vem som fick flest äpplen av Mia och Klara, när jag redan räknar ut hur jag ska få min lön att räcka till både hyra, mat och kläder. Det är är en riktig klurig ekvation som jag  får jobba på varje månad. Boka tvätt-tid, laga näringsrik mat varje dag, jobba extra nere på Kvantum Lördag-Söndag. Samtidigt som man vill hälsa på familjen i Öxnered-landet. Det kallar jag för ansvar.

Men eftersom jag vet att det inte är något giltigt skäl till att inte lämna in sina skolarbeten så får jag hålla dessa åsikter för mig själv, skjuta dom lite åt sidan och börjar googla.